Singapore

Våra två sista dagar tillsammans spenderade vi i Singapore. Det var lite sorgligt att lämna vårt underbara hotell som vi aldrig kommer återse igen (enligt Fredrik, som aldrig åker till samma ställe två gånger...nåja, det ska vi nog bli två om).

Så anlände vi till staden som var lika varm som Malaysia och vi lyckades åka tåg från flygplatsen till hotellet. Raskt ut på stan igen där vi letade upp Singapore Flyer, världens största pariserhjul. Utsikten var fin och staden gigantisk, såg vi därifrån.

Därefter beslutade vi att åka till Singapore Zoo på nattsafari. Det var en bit att åka, men det var det värt. Eldshow, djurshow samt tågsafari i djungeln hann vi med innan midnatt. Tyvärr blev det ju inte särskilt bra bilder, de få jag tog. Självklart fick man inte använda blixt, de stackars djuren skulle ju bli blinda om alla hade det, men jag tycker ju att själva grejen med att gå på zoo är alla de fina bilderna man får. Jag får försöka minnas bambubyggnaderna och alla facklorna och stämningen de skapade istället.

Måndagen var vår sista dag tillsammans och vi hann inte med så mycket. Lite sovmorgon, lite frukost/lunch, lite shopping (jag kommer för alltid ångra att jag inte köpte en så himla snygg väska som jag såg) och sen iväg till flyget. Fredriks avgick först, men det var inte riktigt lika sorgligt nu som i juli. Vi ses ju alldeles snart igen.
På flygplatsen fanns en affär som hette Little Princess. Jag hade väldigt svårt att slita mig från den och gick därifrån med två ursöta halsband och ett mobilsmycke. Mina souvernirer!

Några timmar senare landade jag i ett regnigt Phuket.

Penang, Malaysia

Äntligen är jag i Malaysia och äntligen, äntligen, äntligen tillsammans med min älskling! Det är helt fantastiskt att vara här! Hotellet är det finaste jag någonsin bott på, rummet är perfekt med underbar utsikt över havet, maten är god, staden är spännande. Kanske har vi inte haft jättetur med vädret, men trots regn varje dag får vi även sol så vi klarar oss.

I torsdags var vi inne i Georgetown och promenerade runt, såg lite sevärdheter såsom City Hall och Fort Cornwallis och traskade sen rakt in i Little India som var en upplevelse. I Georgetown finns det jättemånga fina gamla viktorianska hus från kolonialtiden, en del skinande vita och andra fallfärdiga, alla mycket charmiga. Vid middagstid var vi tillbaka på hotellet igen och gick sen tvärs över gatan till en trevlig restaurang med god mat och fantastiska färskpressade juicer.

På fredagen latade vi oss vid poolen ett tag, badade lite i havet och tog sen bussen in till Georgetown för att äta middag. Vi gick runt ett bra tag, men till slut hittade vi i alla fall en ”food court” vid havet, massa olika små skjul under ett och samma tak med massor av olika rätter att välja mellan. Åskan dundrade och regnet stod som spön i backen, vilket var rätt mysigt när vi åt, men det blev ingen buss hem igen eftersom vi var paraplylösa. Enklare med taxi.

Idag gjorde vi ett tappert försök att ta bussen till Penang Hill, men eftersom busstidtabeller är ett okänt begrepp i det här landet så kom vi bara till stan, sen slutade det med taxi i alla fall. Hursom, Penang Hill är ett högt berg som man kommer upp på med en bergbana. 700 meter över vattnet har man utsikt över hela Georgetown, fastlandet och bron dit som jag gissar är längre än Öresundsbron. Där uppe fanns ett indiskt tempel, en moské, restauranger, apor, krimskrams och sorgliga fåglar i bur. Vi hade tur med vädret, solen sken hela dagen ända tills vi kom ner. Sen åkte vi vidare till Queenbay Mall, ett stort shoppingcenter söder om stan där vi gick runt i timmar. Som vanligt när jag vill shoppa är det Fredrik som hittar en massa saker att köpa. Jag nöjde mig med en nyckelring. Lite trötta på nudlar åt vi också faktiskt på Mc Donald’s.

Väl hemma igen beställde vi roomservice. Det har jag aldrig gjort förut! Dessutom upptäckte vi att vi har gratis internet, det enda vi behövde var ett lösenord som receptionen gav oss. Varför fick vi inte veta det tidigare?
Imorrn går resan vidare till Singapore där vi landar kl. 13.00. Än så länge har vi ingen aning om var vi ska bo, men det ordnar sig säkert. Tyvärr lär vi väl inte hamna på ett lika fint ställe som detta, men det gör inte så mycket. Vi har fortfarande ett annat paradis att se fram emot tillsammans. Till jul och nyår väntar Filippinerna. Förhoppningsvis kommer myggen inte vara lika förtjusta i mig där.

Snart snart...

Imorrn! Imorrn är det klart! Vid sextiden på kvällen så är det över! Jag vill inget hellre just nu, efter att ha sovit cirka sju timmar sen i måndags (nu är klockan tre natten till torsdag.
En assignment blev klar i tisdags, den gick väl helt ok får jag hoppas. En annan är klar och inlämnas imorgon bitti, sen väntar en praktisk exam samt presentation på kvällen. Den presentationen är inte klar, men jag hoppas jag hinner på tiden som är emellan.

Gud vad jag ska njuta av mina sista dagar i Australien sen. LEDIGA dagar! Wiiih!

Sovträsk

Bläh. Jag måste komma ur detta sovträsk! Hur gör man? Som det är nu går jag och lägger mig två - halv tre och vaknar mellan 11 och 12 på förmiddagen. Visst ringer väckarklockan vid nio, men det är ju så sköööönt att somna om!
Men jag vill ha ändring! Får be Tim väcka mig innan han går till jobbet imorrn!

Det var en rolig fest för Rainer i fredags dock. Tyvärr missade vi själva överraskningsmomentet, han hade tydligen blivit helt ställd, men det var kul ändå. När polisen började cruisa gatan kände vi att det var dags att dra in till stan och vi hamnade på Kaliber! Mitt favvoställe. Inget massa technotrams, utan vanlig hederlig 80- och 90-talsmusik! Sen hade vi efterfest hos oss till klockan 7-8 sådär.

Resten av helgen förflöt i lugn takt. Nu MÅSTE jag dock se till att verkligen göra ngt konstruktivt med mina sista assignments. Det går, men det går låååångsamt!

Nyhetsblixt

Ja, så var då resan till Malaysia beställd! Den 11:e november ska jag lämna mitt solparadis för...tja, ytterligare ett. Men ett mer kärleksfullt sådant. Missförstå mig inte, Tim, Matt och Nathan tycker om mig, men inte lika mycket som min Fredrik gör! Ön Penang skall för alltid vara inristade i våra hjärtan.

Slutspurten i skolan nu, en bokdesign, en otraditionell reklamkampanj med "traditionell" produkt samt den klurigaste, en "kreativ produkt" vilken jag ska tillverka genom att från början inte veta vad jag ska göra.

Bokdesignen har en bit kvar, men börjar arta sig, den icketraditionella reklamkampanjen är kontroversiell men förhoppningsvis eggande! Hehe.
Och den sista...iiiingen aning. Var det inte så det skulle vara? Kanske inte.

Idag blev dock en dag i shoppingens tecken. Det var inte riktigt meningen, men jag inhandlade bara nyttiga saker. Jodå!

Till helgen är det fest, nästa helg Halloween och helgen efter det är det avskedsfest för mig med inbyggd födelsedagsfest för Tim. Eller var det tvärtom?

Dessutom måste jag hinna med allt jag ännu inte hunnit med. Se delar av stan jag ignorerat. Köpa australiensiska julklappar (skriv gärna önskelistor). Åka till Surfers paradise som jag ännu inte sett. Dreamworld, hinner vi med det Caroline? Jag vill, vill vill!


Kim ställer upp som fotomodell i min kampanj för att rädda regnskogen. Han gjorde ett sjukt bra jobb som Tarzan. Man kan klicka på bilden, då blir den gigantisk, upptäckte jag nyss.

Slutet närmar sig

Jag hoppade en av mina kurser ungefär samtidigt som Oskar kom på besök. Jag var så pass sjuk (jag som nästan aldrig blir sjuk), så uppstressad över den kursen och jag tror nog det hade ett samband. Det var helt enkelt inte värt att må så som jag gjorde p.g.a. den, så nu har jag bara tre kurser.

Det känns lite fånigt, men vad ska man göra om man väljer fel och inte upptäcker det förrens mitt i? Jag tror det kan hända alla. Tyvärr gick det inte att hoppa på en annan kurs, det skulle man gjorde redan andra veckan i så fall. På något sätt ska det väl gå att lösa när jag kommer tillbaka till Sverige. En extra kurs hit eller dit hoppas jag inte ska vara något problem.

Detta innebär även att alla mina kurser slutar den 5:e november. That's it. Min tid här är över om tre veckor. Det känns så konstigt. Jag hade ju ställt in mig på nästan en månad till.

Hur ska killarna i huset klara sig utan mig (och min mat)? Jag kommer sakna dem. Samtidigt börjar ju något nytt och underbart. Resandet!

Jag och Fredrik planerar att mötas på Malaysia den 11:e november. Då får vi fem dagar tillsammans innan han måste tillbaka till Hong Kong och jag reser vidare på egen hand.

Vart det bär av har jag ännu inte riktigt planerat, men det lutar åt Thailand och Vietnam innan jag landar i Hong Kong jag med. Till jul och nyår hoppas vi på att vi (jag) har råd att åka till Filippinerna.

Just nu sitter jag som bäst och letar hotell i Langkawi, men det är klurigt att lista ut vilket som är mest prisvärt och helst också lite romantiskt!
Allra helst vill jag bo i en bungalow på stolpar i vattnet, men jag tror nog att vi får spara det till en annan resa.

Byron Bay

Oskar åkte vidare på onsdagen efter att vi varit på Fraser och det var lite sorgligt att se honom åka. Min lille lille bror, alldeles ensam ute i stora världen.

Själv hade jag lov och gjorde saker jag inte hunnit med tidigare. Tvätta och handla och sånt. Alia, hennes kanadendiska kompis Sam, norske Kim och tyske Rainer hade hyrt två vans som de sightseeingade med under lovet. De skulle vara i Byron Bay till helgen och varför inte möta upp dem där, tänkte vi.

På fredagkvällen åkte alltså jag, Tina, Nathan och Tim ner till Byron Bay som ligger lite mer än en timme söderut. Vi fick plats på ett riktigt najs hostel, Aquarious, bo där om du ska åka dit!

Vi satt i hostelbaren ett tag och sen gick vi vidare till en vidrig köttmarknad där folk dansade på aluminiumborden. Inte min typ av ställe, kunde jag lugnt säga.
Efterfesten med alldeles för många brittiska/irländska killar blev inte heller så lyckad, men ändå lyckades vi vandra hem runt femtiden (som vanligt).

Morgonen efter lyckades vi efter många om och men hitta den strand där Alia och resten av gänget höll till, men jag var inte så badsugen. Det var rätt kallt i vattnet, men de andra surfade glatt i sina våtdräkter.

Vi åt middag på vårt hostel, där vi nu fått sällskap av danske Torsten som bodde i samma dorm som vi. Han och ett engelskt par, även de från vår dorm, gjorde oss senare sällskap när vi gick ner till stranden för att dricka öl (inte så lagligt, men oerhört mysigt).

Vi satt där ett bra tag och jag tyckte nog vi kunde fortsatt sitta där, men istället gick vi vidare till en klubb.

Klubbens ingång låg högst upp i en trappa och där uppe stod även vakterna. Jag minns att jag skärpte till mig för att se så nykter ut jag kunde och alla 11 skuttade sen uppför trappan på led. Vakterna visar oss med handrörelser åt vilket håll vi ska gå och vi skuttar lika glatt nerför trappan, i tron om att vi nu är inne på klubben.
Döm om vår förvåning när vi står på exakt samma plats där vi började.

Jag skrattade i 10 minuter och det var knappt jag kunde sluta. Det måste sett så oerhört roligt ut.

Vi kom i allafall in på en klubb sedan och vi hade faktiskt riktigt roligt, men till slut blev jag trött på musiken och vandrade de få meterna hemåt.

Efter en ngt sen utcheckning och en riktigt god frukost begav vi oss sedan hem igen.



Jag och Tim


Jag och Tina


Stranden


Fyren


Nathan i killarnas van