onsdag 13 januari 2010

Delfiner












Vi var väldigt trötta när vi steg upp i gryningen men vi lyckades i alla fall komma upp och väg till båten. Efter att ha åkt en stund och sett en fantastisk soluppgång började vi närma oss andra båtar och det var nu delfinjakten började. Plötsligt visade de sig och alla båtar satte genast fart åt det hållet. Sen försvann de, visade sig på ett annat ställe och sådär höll det på. Det var helt fantastiskt att se dem så nära. De var så stora! Jag fotade som en galning, men tyvärr blev alldeles för många bilder oskarpa. Ett tag funderade jag på om det var otrevligt för delfinerna att bli jagade av så pass många båtar, men de hoppade och skuttade och verkade tycka det var roligt. Och skulle de inte tycka det skulle de nog inte vara kvar där länge till.

Efter några timmar med delfinerna åkte vi iväg till en ö i närheten där vi skulle snorkla. Vi hade redan betalat extra för snorklar och glasögon, men på typiskt filippinvis fick vi nu betala någon slags snorklingsavgift samt skor för att inte göra oss illa på korallerna. Man kunde ju tycka att de borde sagt till om det. Men en egen guide fick vi i alla fall.
Hur som helst var snorklingen fantastisk, korallerna sköt ut från ön en bit och sluttade sedan brant nedåt, precis som i hitta Nemo. Och visst bodde det Nemosar i anemonerna. Fredrik fick erfara hur aggressivt de vaktar sitt bo när en högg honom i handen.

När vi simmade ut över korallkanten blev vattnet mörkare och det gick inte att se hur djupt det var. Troligtvis, väldigt, väldigt djupt. Några meter ner simmade ett stort stim Jackfish i en stor virvel, för att sedan bilda en formation som mer såg ut som ett löpande band som svängde. Vår guide påpekade flera gånger ivrigt hur bra det är med en undervattenskamera. Jag gnisslade tänder och bad honom att inte påminna mig. Jag vill aldrig mer snorkla utan kamera, så många tjusiga fiskar som hade varit så häftiga att få med på bild. När vi paddlade tillbaka till vår båt fick han dock syn på en blå sjöstjärna som han plockade upp och lade på mitt ben, så den kunde jag nöjt fota. Vid lunch var vi tillbaka och tog det sen lugnt resten av dagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar