Från Cebu flög vi sedan till Manila och från Manila till Shanghai, allt på samma dag. Jag hade oroat mig en del för att de inte skulle låta oss checka in eftersom vi inte hade någon utresebiljett ur Kina, men det var ingen fara. Vi fick checka in flera timmar tidigare än vi skulle, men flygplatsen, som nog höll på att byggas, lämnade en del att önska. Vi hade några tråkiga timmar.
Så kom vi äntligen till Shanghai. Det var kallt och de första dagarna sprang vi runt som galningar i olika köpcentran för att hitta jackor. Den första dagen fann vi inget förutom halsdukar och vantar från H&M, men den andra gick det bättre. Äntligen jackor som passade, till rimliga priser.
Varma och glada åkte vi så ut till fejkmarknaden vid Science and Technology museum, som var en fantastisk byggnad, formad som ett jättelikt C med en boll i mitten, typ. I tunnelbanan, som låg precis intill, fanns till synes oändliga gångar med väskor, kläder, elektronik och en massa annat krimskrams. Här köpte vi julklappar både till oss själva och till familj och vänner och jag tyckte det var mycket roligare att handla här än i liknande Thailändska och Filippinska marknader.
Över huvud taget var det väldigt roligt att vara i Kina, vilket var lite märkligt, för jag har aldrig haft någon längtan dit förr.
Vår sista dag åkte vi till en antikmarknad som inte var lika stor som fejkmarknaden, men rolig på sitt vis. Vi hittade flera saker vi skulle vilja ha i en vårt gemensamma hem, men som tyvärr var alldeles för stora att ta med sig hem. Kanske nästa gång…
Sen förirrade vi oss in på en annan marknad där det såldes djur, mest fåglar och insekter, jättelika gräshoppor, men vi fann även en låda med en liten hundvalp och små kattungar, säkerligen för små för att tas från sina mammor. De låg kurade tätt intill varandra. Hjärtsnörpande.
Så var det dags att ta sig till flygplatsen för planet till Shenzhen, nära gränsen till Hong Kong. Men taxichaufförer i Shanghai hade vi inte tur med, trots att vi hade lappar där det stod skrivet på mandarin vart vi skulle (först till hotellet för att hämta vårt bagage) så vägrade en del köra oss. När vi till slut fick tag på en var det ju såklart rusningstid och resan tog mer än dubbelt så lång tid som den borde. Efter den resan var det skönt att komma ut på motorvägen mot flygplatsen där trafiken gled fram i perfekt fart.
Framme i Shenzhen tog vi in på hotell, sov en natt, tog tunnelbana till gränsen, gick genom tullen, kom ut i Hong Kong, tog tunnelbana till Fredriks skola, hämtade saker vi lämnat, packade om, åt middag som hans roomie lagat, åkte till flygplatsen, satte oss på planet, mellanlandade i London och nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar